På lördag är det World Fair Trade Day och i år får jag uppleva firandet här i Holland. Här tycks det inte finnas några Fika-utmaningar (eftersom “fika” är en väldigt svensk företeelse) men nog finns det annat som de gör för att lyfta rättvis handel. I detta inlägg tänkte jag gräva lite bland Fairtrade-varorna i Holland.
Visste du att produktcertifieringen Fairtrade har sina rötter i Holland? (Jag väljer att skriva Holland istället för Nederländerna, även om det senare är det mest korrekta.) Det var här man år 1988 grundlade principen att sätta ett märke på kaffet för att på det sättet garantera att produktionen hade gått schysst till. Märkningen fick namnet Max Havelaar, vilket är namnet på en holländsk officer som sägs ha reagerat mot förtrycket av slavarna i Indonesien (en holländsk koloni på 1700-talet). Max Havelaar fick snabbt stor framgång och tanken spred sig till andra länder som startade egna märkningsinitiativ. I Sverige bildades föreningen för Rättvisemärkt 1996 och året efter kom den första certifierade produkten ut på marknaden.
För ett par år sedan bytte vi namn från Rättvisemärkt till det internationella Fairtrade. I Holland har man behållit namnet Max Havelaar. Varför vet jag inte. Och trots att märkningen grundades här sa är man inte bäst på att sälja Fairtrade-varor. Vad jag kan tolka ur årsredovisningar så säljer Sverige och Holland ungefär lika mycket Fairtrade-varor per år, och vår befolkning är nästan hälften så stor som Hollands. Däremot är man riktigt duktiga på att t.ex märka sådant som det säljs mängder av kring jul och påsk; choklad! Ofta är den UTZ-certifierad (UTZ har också sitt ursprung i Holland) och den syns tydligt i butikerna. Den godaste chokladen här är dock Tony’s Chocolonely, ungefär som Fairtrade-märkt Marabou fast 100 gånger godare! (Min egen åsikt.)
Holland har också Fairtrade Cities – vars diplomering av kommuner liknar den vi har i Sverige – samt Fairtrade kyrkor, Fairtrade restauranger, Fairtrade skolor och universitet. Eftersom de inte har någon motsvarighet till ordet fika sa är det en “Fairtrade moment“ man kan rapportera om här på lördag. Och det kommer givetvis att bjudas på Fairtrade stroopfwafels! Vad kommer DU att hitta på på lördag? Blir det en klassisk svensk fika med Fairtrade-märkt kaffe? Och bananer och choklad och te och socker och…?
I nästa Holland-inlägg kommer jag undersöka det ekologiska Holland, där en stor del av de ekologiska grönsakerna som säljs i Sverige odlas. Ha det bra i de ljumma vårvindarna till dess!
Idag, på självaste Internationella Lakritsdagen, startar vi Hejmedlem-bloggens Holland- korrespondens!Hanna Weiber arbetade som informatör hos Solidar och brukade vara en av skribenterna här. Nu har hon flyttat till Holland och praktiserar hos Fairfood International. Vi bad henne därför att berätta om livet i Amsterdam – om maten, Fairfood och väderkvarnarna. Följ hennes inlägg varannan onsdag i Hejmedlem-bloggen!
Hoi!
Vad roligt att få vara tillbaka! Jag är laddad med en mängd Holland-historier och en del “inside-information” om hur arbetet går till inom den ideella organisationen Fairfood. I Sverige tror vi ofta att vi är unika på saker och ting. Som till exempel saltlakrits och sill. Men tji fick vi, för jag tror vi ligger i lä kring båda de punkterna i landet här nedan (Nederländerna). När det gäller lakrits så måste vi nog ligga i om vi ska komma ifatt holländarnas lakritskonsumtion. Ingenstans i världen äts så mycket lakrits som här i Holland. Vilket var en nyhet för mig när jag flyttade hit. Man tänker ost och tulpaner. Möjligtvis våfflor. Men man lär så länge man lever, och man lär sig helt klart nya saker här varje dag. (Det finns mycket att säga kring holländarnas små egenheter!)
Varannan onsdag kommer jag att skriva här och berätta om mina erfarenheter i Nederländerna. Jag kommer rent krasst att jämföra Sverige och Nederländerna, utifrån mitt eget perspektiv. Jag kommer se vad de äter, hur de äter, hur det står till med deras eko-tänk och Fairtrade-varor. Hur deras kök och mataffärer ser ut. Och om det är något ni vill veta så är det bara att fråga i kommentarsfältet!
Tre dagar i veckan praktiserar jag nu hos organisationen Fairfood International. Fairfood är en relativt stor ideel organisation, med kontor i Amsterdam, London, Berlin, Johannesburg och San Fransisco. Deras uppdrag handlar om att påverka företag inom livsmedelsindustrin över hela världen, och se till så att produkterna de framställer blir mer hållbara.
Just nu jobbar de med olika ”hotspots” där de fokuserar på:
Ananas på Filippinerna
Vaniljodling på Madagaskar
Sockerrör i Nicaragua
Tomatodling i Marocco
Räkor i Thailand
Boskapsdjur i Brasilien
Själv kommer jag att syssla med ananasen. Vilken är enormt mycket mer komplex fråga än jag trodde när jag först började där.
Fairfood ser sig själva som en katalysator för förändring mot en rättvis och mer hållbar mat- och dryckesproduktion. Deras strategi går ut på att fördjupa sig inom de specifika områdena (med ett stort gäng duktiga forskare) och sedan föra en väl genomtänkt dialog med de aktuella företagen och uppmuntra beslutsfattare att hitta realistiska sätt att uppnå konkreta resultat, steg för steg.
Fairfoods ståndpunkt är dock att företagen själva måste leda sin egen resa till hållbarhet. De övertalar företagen att ta sitt egna fulla ansvar för processen, och deltar inte i själva genomförandet eller finansieringen av hållbarhetsarbetet. Detta övertalningsarbete är dock ingen lätt match. Fairfoods strategi är att vara stöttande, positiva och uppmuntrande. Istället för klagande, tjatiga och påflugna. Vilket jag tycker är riktigt smart.
Deras ledord är: ”Ensuring food has a future.” För så som odlingen och industrin ser det ser ut idag, så är inte vår försörjning av livsmedel i framtiden en självklarhet.
Ha en trevlig lakritsdag och en skön helg! Och gör lakritsquizet vetja! (Jag var ganska kass. Måste tydligen jobba på min lakritskunskap.)
Tot ziens! (Vi ses! på holländska.)
-Hanna
Ps: Visst passade kanalbilden däruppe bra ihop med bloggens egna husbilder högst upp? =) D.s.
Gästbloggare Anna Lilja, informatör på Konsumentföreningen Stockholm berättar om två spännande nyheter för dig som konsument.
Vägen till människans hjärta går genom bra appar. Idag lanserar vi två nya appar som underlättar för den vetgiriga konsumenten. En om tillsatser och en om symboler.
Vi vet ju att ni är många konsumenter där ute, som uppskattar tillverkarnas ambition att berätta om sina varor med hjälp av symboler och liknande. Men vi vet också att symbolerna är många och det är svårt, för att inte säga omöjligt att hålla reda på vad alla betyder. Inte lätt för en stackars konsument. I vissa fall innebär symbolen att produkten kommer från en verksamhet som är kontrollerad av ett oberoende certifieringsorgan, i andra fall är det symboler som tillverkarna själva tagit fram. Med nya märkesguiden tar du reda på skillnaden på nolltid.
Den andra appen, tillsatsappen, ger dig snabbt information om vad alla E-nummer betyder. Men inte bara det. Till skillnad mot andra appar om tillsatser fokuserar vi på vad konsumenten vill veta. Om man till exempel undrar vad E160e betyder, så vill man nog veta lite mer än att namnet är Beta-apo-8’-karotenal. Den informationen har man inte så stor användning av. Vi förklarar vad tillsatsen används till, hur den framställs, om den har animaliskt ursprung och om det finns några kända hälsorisker kopplade till den.
Så utrusta er med dessa appar och kliv ut i handeln som Konsument 2.0
Apparna finns i App Store och Google Play, sök på ”tillsatsappen” och ”märkesguiden”.