Klimatfamiljer i Tidaholm

28 december, 2011 | 0 kommentarer


I början av månaden, 7 och 8 december, var det matens tur att ta en större plats i klimatfamiljer-projektet i Tidaholm.  Ett projekt som Kommunen i Tidaholm har arrangerat för att se hur man som privatperson kan göra ett mindre klimatavtryck.

Här skriver Cecilia Hornö lite om sitt deltagande i projektet.

Så var det dags för mig att göra hembesök hos de tre familjerna som deltar i Klimartfamiljer i Tidaholm och få höra hur det hade gått att försöka äta mer Klimartsmart.
Under hösten har familjerna under en begränsad tid fått spara sina kvitton som projektansvariga sedan gått igenom för att sortera familjernas inköp enligt följande kategorier

  • Säsongsanpassat
  • Närproducerat
  • Ekologiskt
  • Kött

Inom dessa områden har familjerna sedan arbetat med att bli mer klimartsmarta i sina matval. Här kan de få allt från 1-7 där 1 var sämst och 7 bäst. Min uppgift är att inspirera och hjälpa familjerna att öka sina poäng inom de valda områden. Det kan sedan leda till att de blir mer klimarsmarta i sina matval.

Under mina hembesök hos familjerna fick de tillsammans med mig sätta upp individuella mål för att komma ett steg närmare klimartsmart mat.

När vi diskuterade den första punkten som är säsongsanpassat fick familjerna en säsongsguide.

Där de kan se när det är säsong för olika grönsaker och frukter . Ett bra och lätt hjälpmedel för den som vill äta mer säsongsanpassat och kan då bidra till mindre växthuseffekt. 

Skaraborg har mycket närproducerad mat, men det gäller att veta om att det finns. Detta var andra punkten som familjerna ska titta lite extra på. Familjerna hade vid projektets start fått en broschyr Matglädje mellan Vänern och Vättern.  Här kan de hitta lokala leverantörer och sedan köpa livsmedel direkt av dem, eller varför inte gå direkt till butiken och fråga vilka livsmedel som kommer från de lokala leverantörerna.

Kanske du redan köper en massa lokal mat som du inte vet om?  Och visst är det bra med lokalproducerat, men om det inte också är ekologiskt var uppmärksam på att t.ex. mjölken du får från den kon kanske fått foder innehållande soja som i sin tur odlats i Brasilien där regnskog skövlats för att odla just sojan till fodret. Sedan fraktas detta till Sverige och blir foder till kon.

Detta bidrar självklart till växthusgasutsläpp.  

Tredje punkten var att välja mer ekologiskt. Att välja ekologiska livsmedel uppfattas av många som mycket dyrare. Det var det till en början när ekologiskt kom ute i butikerna.
Men idag är det inte så. Visst skiljer det sig ibland stort i pris på enskilda livsmedel. Men det är inte så vi ska jämföra tycker jag. Jämför hela din matkasse! Då blir inte skillnaden så stor. Vissa ekologiska livsmedel är billigare än de konventionella. Många ggr är det samma pris. Så när du sedan står där med en konventionell matkasse och en ekologisk matkasse så skiljer det endast några kronor. Och några kronor mer för att bidra till en giftfri miljö och mindre påverkan på växthuseffekten är det väl värt?

Några tips till familjerna var; När du ska börja välja ekologiskt satsa dina pengar där de gör mest nytta.  Börja med nedanstående livsmedel som gör skillnad om du väljer de ekologiska alternativen

  • Potatis som en mycket besprutad gröda.  På åkrarna där de odlas används en stor del av Sveriges svampbekämpningsmedel. På en hektar sprids många kilo kemikalier. Ekologisk potatis ingår i växtföljd med andra grödor och behöver inte besprutas
  • Bananer och kaffe Sverige är de icke producerade land som äter mest bananer i världen. Och vi dricker näst mest kaffe efter Finland i världen. Så att börja dricka och äta ekologiskt kaffe och bananer gör stor skillnad. Bananer och kaffe är några av de mest besprutade grödorna i världen.
  • Kött och mjölk Idag i Sverige äter vi dubbelt så mycket kött som vi gjorde för 20 år sedan. Vi äter 85 kilo per person och år. Hållbart för miljön är ca 20 kg per person och år. Ekologiska kor äter inte kraftfoder med soja och räddar därför regnskogen i Brasilien som annars huggs ner för att ge plats åt soja åkrar.
  • Ägg Ekologiska hönor får äta ekologisk odlad säd och slipper bekämpningsmedel, som i nästa steg sprids i naturen. De får också röra sig fritt under sitt liv

Den sista utmaningen att titta på för familjerna är kött.  Som nämnt ovan äter vi allt för mycket kött om vi ska leva för en hållbar miljö. Vi behöver både minska intaget av kött och ändra på våra köttval.

 Så minska köttintaget och välj det kött som du äter med omsorg. Detta innebär att välja mer svenskt ekologiskt kött och titta efter naturbeteskött. Betande får och kor håller våra landskap öppet och bidrar till att fler blommor och fjärilar hittar en plats att leva. Byt ut vissa av dina nötmåltider mot gris och kyckling. Dessa släpper ut mindre växthusgas. Inför ett par köttfria måltider i veckan.  Vegetariska livsmedel leder i allmänhet till mindre växthusgasutsläpp än animaliska livsmedel räknat per kilo produkt.

Nu är familjerna i full gång med att ändra sina matvanor så att de ska bli mer klimartsmarta. I januari ska de träffas för att tillaga klimartsmart mat tillsammans. Spännande tycker jag. Och till dig som läser detta häng med du också. Gör något av ovanstående för att bidra till mer klimartsmarta matval!

/Cecilia Hornö Eriksen

Cecilia är verksamhetsutvecklare på Coop Medlem Väst, med inrikting mot mat och hälsa.

Kommentarer

Skriv en kommentar






Emailadressen kommer ej att visas.






Meddela mig via e-post när andra kommenterar detta blogg-inlägg.