Baby + bil = sant?

20 februari, 2012 | 4 kommentarer

Så här fem veckor in i nya livet som småbarns- mamma funderar  jag kring detta att det verkar vara en självklarhet att man måste ha bil för att klara av att släpa runt på sitt lilla pyre med tillbehör. Jag ville tidigare inte säga för mycket om saken innan jag provat själv, men här kommer en utvärdering av den första tiden som billös.

Vi har varit ute och rört oss och rest väldigt mycket, de senaste veckorna minst en gång om dagen och vi växlar mellan vagnen, bärsjal och bärsele. För längre sträckor har vi provat taxi, buss och tåg. Lillkillen älskar allt som rör sig och sover lika gott helt oberoende av hur vi förflyttar oss. Jag tillhör de få som är nöjd med kollektivtrafiken (jo, jag vågar erkänna det), vi kan förflytta oss som vi vill runt Skåne, det har alltid fungerat smidigt med tider och plats för vagnen.

Jag inser att detta beror på att jag är mammaledig (eller mammajobbar som jag tycker är en mer passande benämning) och har gott om tid och inte pendlar, skulle det vara några förseningar eller andra problem kan jag ta det med ro. Dessutom stannar bussen utanför vår port, jag behöver inte leta parkeringsplats och krångla med att fälla ihop barnvagnen och packa in och ut den ur bagaget.

För mig som inte haft bil tidigare känns vagnens lastmöjligheter lika lyxiga som värsta kombibilen. Vi kan gå och handla var vi vill utan att tänka på hur långt vi har att bära hem, under vagnen får jag plats med flera bärkassar och jag kan köpa storpack, ta del av erbjudanden av typen ta 55 betala för 54 (vilket jag sällan gör i vanliga fall eftersom armarna inte räcker till). Jag kan ha med mig en massa ”bra att ha” prylar så som paraply, vantar, handlekassar som jag alltid glömde eller inte hade plats med innan jag blev med barnvagn.

Eftersom vi valt att bo centralt är det lätt för oss att avstå bilen och då tycker jag att man kan göra det, även om det säkert är lätt att tänka att man behöver bilen i alla fall och kombinerar centralt boende med bil. Att inte äga bil motiverar också den eventuellt högre kostnaden för centralt boende.

Förutsättningarna för att jag är så nöjd med att vara billös är säkerligen en sammanfattning av att jag inte hade bil direkt innan vi fick barn och inte vant mig vid det, att vi bor så centralt som vi gör och att jag bara har ett barn. All respekt till de föräldrar som arbetar och får livet att gå ihop med fler barn, bor utanför stan och är beroende av bilen för att få vardagen att gå ihop. Men så länge jag inte är där njuter jag av mina barnvagnspromenader. När jag nu har alla möjligheter undviker jag bil utan att se snett på dem som inte gör det, är det något jag lärt mig som mamma är det att inte döma andra, alla gör det som är bäst för dem. Nu ser jag fram emot att lillkillen till våren ska bli stor nog att cykla så vi kan fara Malmö fram fortare än i promenadtakt.

Jag vill gärna höra synpunkter från andra föräldrar, hur ni löser vardagspusslet med eller utan bil, så kommentera gärna och berätta!

/Frida

Kommentarer

  • Skriven den 2012-02-26 11:43 av C

    Om man behöver bil så kan man hyra det. Man tänker ofta ”Oj, ett par hundra spänn för att hyra en bil” men räknar man in parkering, skatt, försäkring etc så är det billigare att inte ha bil och istället hyra de gånger man verkligen behöver bil.

  • Skriven den 2012-02-21 10:29 av Sofia

    Hej!
    Självklart klarar man sig utan bil även när man har barn. Vi har aldrig haft bil (eller körkort) och har fyra barn. Det fungerar jätte bra. När barnen var små kunde man stuva i packning under vagnen och nu bär de själva. Nu har även den yngsta slutat med vagn och det saknar jag när jag handlar mat.
    Man får väldigt självständiga barn också eftersom man inte kan hämta och lämna överallt utan de får möjligheten att åka kommunalt själva. För att inte tala om all vardagsmotion man får!
    Den mest strapatsrika resan jag gjort var med två barn 10 månader resp två och ett halvt år gamla och en stor tvillingvagn åkte tåg från landstället i Småland och Uppsala. Jag hade planerat för ett byte men pga skogsbrand blev tåget omdirigerat och vi fick ett hastigt extra byte.
    De gånger man inte kan gå, cykla eller åka kommunalt åker vi med gott samvete taxi. Om vi ska handla några riktigt skrymmande saker så tar vi hjälp av släktingar eller vänner med körkort och bil, men det händer ju ganska sällan.
    /Sofia

  • Skriven den 2012-02-20 17:21 av Jonas

    Bra skrivet Frida!

    Jag har några kompisar som sålde sin bil när barn nummer 2 kom och gick med i en bilpool. Här i Göteborg så finns det (tydligen) bilpooler där man i princip kan låna bilen närhelst man behöver det. Så man kan lösa storhandlingar nån gång i veckan eller månaden och släpkörning till och från IKEA om man behöver det!

    Jag minns när jag tog pendeltåget från IKEA med kartonger under armarna. Viljan var större förr helt enkelt… Nu kör jag bilen en gång i veckan till jobbet för att lyckas få till hämtningar o lämningar just nu. Sen blir det lite grann på helgerna när vi ska ut ur stan.

    /Jonas, Coop Medlem Väst

  • Skriven den 2012-02-20 16:08 av Elin

    Självklart behöver man ingen bil bara för att man är småbarnsförälder! Föräldraledigheten är ju värsta bästa tillfället att leka miljöhjälte, man har all tid i världen att gå, troligen ett och annat kilo man dessutom VILL gå bort och dessutom världens bästa packningsredskap framför sig.

    Jag gick över allt när junior var liten – till IKEA, på stan, till affären, till andra sidan stan. Sen gick jag därifrån också. Enda gången det kunde vara trevligt med bil hade i så fall varit returresan från IKEA, den där soffan fick liksom inte plats under vagnen hur mycket jag än kämpade. Emellertid hade den nog inte heller fått plats i en bil utan krävde hemkörning. Samma lika alltså – vem behöver bil?

    Nu, när hon är 5 kan jag sakna vagnen… var ska jag lasta alla mina inköp? Ja, inte blir det i bilen i alla fall. Det får bli i en ryggsäck och sen åka buss om det kniper. Resultatet är hur som helst att hon utan att knorra tar sig fram till fots betydligt mer än sina bilburna kompisar. Hon får därmed en hel massa extra frisk luft och motion samtidigt som hon gör en liten insats för miljön. Strålande!

    Igen, vem behöver bil?

Skriv en kommentar






Emailadressen kommer ej att visas.






Meddela mig via e-post när andra kommenterar detta blogg-inlägg.